sitter och käkar egenlagad oxpytt och tycker synd om mig själv.
tankare som man är tänker mer än vanligt dagar som den här.
kan bara säga att jag saknar att vara 14 år mer än någonsin nu.
då jobbade man inte varje helg minsann, då träffade man kompisarna varje helg och vardagarna gick inte åt till att sitta och plugga varje timme man kunde.
att vara fjorton va ändå ganska grymt. inte ett enda problem hade man. ingen ångest över hur det skulle gå för en i framtiden eller skämdes gjorde man inte efter en onykter helg. man bara skrattade åt det ..
jag hoppas på indaindianerna eller va de heter, hoppas världen går under 2012 så kan man komma till något ställe, någon annan värld, där de är lugnt och fridfullt och man bara lever och andas och inte behöver tänka på någonting. kunna jobba med bara det man vill och inte behöva bry sig allt för mycket om att dagarna bara driver iväg.